Generationer och nationer möts

Plötsligt blev professorn avbruten. Mitt i sin föreläsning. För in i rummet kliver en biskop och en gråhårig professor. Det är professorn som får församlingen att sluta lyssna och föreläsaren att sluta föreläsa. 

När han presenterar professor Mbiti applåderar alla och när föreläsningen är slut skockas man runt honom för att fotografera. Och fotograferandet upphör inte ens 45 minuter senare när den gråhåriga professorn tar plats vid podiet. 

Det är Afrikas första teolog som talar och församlingen är idel öra. 

Bara en person bad professorn själv att bli fotograferad tillsammans med - den lilla professorn. 

Vår yngsta teolog

"How is our youngest theologian?" - "Hur mår vår yngsta teolog?"

Så frågar man när man passerar mig och Lillemor. 

Lillemor är förresten inte ett helt enkelt namn att uttala för en afrikan som aldrig har hört namnet förut så  Lilla Lilla Barnet får heta både Lillymån, Lilly, , Lellelle, Lillamoun, Little Mother (efter att jag berättat vad namnet betyder) m.m.

Vi blir väl omhändertagna av alla. Jag har fått ett stort rum med egen toalett och dusch och har en flicka som ansvarar för att se till att jag har allt jag behöver på rummet (för bebisens skull förstås, inte för min) - vatten (kallt och varmt), handdukar, nya lakan etc.

Inte heller lider det någon brist på människor som vill gulla med henne eller hålla henne en stund. Förvånansvärt många, fler än jag trodde har bett om lov innan de tagit henne i famnen.

Flygresan till Uganda

Så har Lilla Lilla Barnet nu flugit till en helt annan kontinent.

Ingen "baby cot" fick vi eftersom det var fler bebisar än sängar till dem, men efter att flygvärdinnorna flyttat en passagerare bäddade de ut åt Lillemor på de två sätena bredvid mig. 

Det var inte helt lätt för Lilla Lilla Barnet att somna i full flygplansbelysning och omgiven av en massa andra barn som tydligen inte heller hade lätt att somna. Inte heller var det lätt att somna om när hon vaknade till strax efter 22 eftersom det fortfarande var full belysning och vakna barn. Men gott sov hon när det i Kairo klev på fler folk och de två extrasätena blev upptagna. Då fick hon nämligen sova i mammans famn och det är ju alltid mysigt.

Inte hade mamman lätt för att sova dock. Men det där med sömn, tja det får en väl ta igen nån gång senare i livet antar jag, när barnen är tonåringar eller nåt.

Julhelgen

Julhelgen har kommit och gått och Lilla Barnet har firat sin andra jul någonsin. Detta år i Stockholm. Här kommer lite bilder från årets julfirande.

Först var vi hemma hos Jenniffer på lördagen för lite julpyssel och julbak...

På självaste julaftonen kom mormor och morfar hem till oss. Efter gudstjänst i pappas kyrka, grötlunch och lite mitt-på-dagen-vila såg vi Kalle Anka och hans vänner. Jag fastnade direkt...

Sen kom tomten... morfartomten!

och då fick jag öppna paket!

Paketöppningen fortsatte även på juldagen, när moster Jessica och morbror Fredrik kom på besök. Då fick Barnet bland annat en stor Pippi-docka!

På annandagen fyllde mamman 30 år. Så då fick mest hon öppna paket. Och blåsa ut ljus från tårtan.

Men senare fick Barnet lite roligare när kompisen Mårten kom på besök.

och Lilla Barnet bäddade ner honom lite...

Senare kom farmor och farfar på besök. Men då var vi så upptagna att kameran inte åkte fram. Men kul var det!

Ja, det var lite bilder från barnets julhelg. Snart blir det lite nyårsmiddag.
Gott nytt år önskar den växande familjen!

Första meningen!

Lilla Barnet babblar frimodigt på. Det mesta låter som nåt slags allmänt svammel men en del ord är lättare att uppfatta.
Många saker får heta likadant. Det tycker Lilla Barnet blir enklast. Detta gäller exempelvis sko och bok som båda heter "koo". Både macka och maracas heter "acka". "aaat" kan betyda hatt men också tack, och alla som Lilla Barnet tycker om som inte är mamma eller pappa får heta "mmma". Praktiskt.
Härom dagen sa Lilla Barnet sin allra första mening (i mycket enkel bemärkelse). Här hemma ber vi alltid samma bordsbön vid lunch och middag:"tack gode Gud för maten och gemenskapen. Amen." När vi denna gång fattade varandras händer hann föräldrarna inte mer än att dra in luft innan Lilla Barnet tog vid: "taa ko ku".
!
Är hon ett prästbarn eller vad?

Sommar i Helsingborg

Nu har mamman haft semester ett par veckor och då åkte familjen till Helsingborg för att hälsa på farmor och farfar.

Man kan tycka att en mamma med semester borde ha massa tid att blogga men så har icke varit fallet. Här har det varit full rulle: midsommarbröllop med firande i dagarna tre, lite feber på Lilla Barnet på det, hänga med bästa fastrarna, kusinerna och farföräldrarna, heldag i Malmö, besök på djurparken i Helsingborg m.m.

I morgon kväll rör vi oss hemåt Stockholm igen.

Här kommer i alla fall lite bilder från vistelsen i Helsingborg.

Förbereder fälla för faster Viktoria och farbror Tobias innan de äntrar kyrkans mittgång på sin vigsel

"Borta" är Ingrids nya favorituttryck med tillhörande gest.

I folkets park i Malmö hittade Ingrid en massa vatten att leka med...

...en MASSA vatten som sagt. hrm

Folkets park har även "Arken", en liten gård med djur som Lilla Barnet med glädje studerade.

"Titta däääär!"

Promenad i Ramlösa Brunnspark med faster Karolin...

...där fanns det änder att mata, hungriga HUNGRIGA änder (det blev lite läskigt när en and högg efter Lilla Barnets hand)

På djurparken, Helsingborg fanns det getter som man fick klappa...

...och en STEN, kolla pappa, kolla mamma, en STEN!!! WOW!

"Tittut"

Tack Helsingborg! Vi ses igen!

På besök i Hallsta

Lilla Barnet var hos mormor och morfar i Hallstavik i helgen. Vackert väder var det ju så det blev mycket utomhuslek vilket ibland innebar en liten utmaning för Lilla Barnet som inomhus går riktigt bra. Tomten i Hallstavik innehöll lite mer terräng.
Det blev lite gungande


hjälpa morfar på tomten


inspektera tomten med mormor


och sova skönt i skuggan medan mamman tar en kaffe i solen.


Allt som allt en skön helg. Och idag får Lilla Barnet komma tillbaka ett par dagar, denna gång tillsammans med pappan medan mamman är på fortbildning.

Premiärdag

Idag hade Lilla Barnet premiär i gungan. Det lär det bli mer av.

Nio månader

Oj oj oj!
Lilla Barnet har funnits i ljuset i hela nio månader idag! Det firades med en fikaträff med BVC-gruppen. Mamman hann vara med en stund hon också innan hon for iväg till jobbet. Annars är det ju Ingrids och pappans grej nu för tiden, att hänga med föräldragruppen. Och barnen riktigt tog över det där fiket, som var ett perfekt fik för krypande barn, för det var stora öppna ytor och en rätt lugn miljö. Ändå satt de mest nästan i en hög på varandra och snodde leksaker från varann. Det var verkligen en härlig syn och jag önskar jag hade fångat det på bild men icke!

Lilla Barnet har för övrigt spenderat den största delen av februari med att vara sjuk: förkylning, ögoninflammation, magsjuka (gick ner ett halvt kilo stackarn) och nu öroninflammation. Just nu käkar hon antibiotika och verkar må rätt bra av det. Pigg och glad var hon idag, en fantastisk niomånaders-dag helt enkelt.

Som sagt, jag önskar jag hade fångat den där bebishögen på bild, men men. Man kan ju faktiskt inte leva sitt liv genom kameralinsen.
Nästa inlägg får väl bli en liten bildkavalkad. För jag förstår ju att bilder (och filmer) är vad ni vill ha.

Bjuder på en bild som är tagen för några veckor sen på ett trött litet barn i sin pappas famn så länge:

Ett sånt där mms som gör att man måste pausa en stund i arbetet för att skicka runt mobilen till alla arbetskamrater så att de får se hur ljuvligt barn man har (japp, jag är en sån mamma)

Pulkapremiär

Ingrid fick en pulka i julklapp av sin gudmor med fästman. Länge såg det ut som att den skulle bli stående till nästa vinter. Men så föll äntligen snön på riktigt.
Så idag blev det pulkapremiär för Lilla Barnet. Hela vägen från hemmet till kyrkan (längre ner på samma gata) och lite senare ner till affären. Och hon älskade det! Efter att ha gnällt och gråtit mest hela dagen sken hon upp som en sol när hon sattes ner i pulkan. Fantastiskt!

Jul i Ramlösa

Hallå där!
Har ni haft en god jul?
Det har det här Lilla Barnet haft. En hel vecka har hon spenderat nere i Skåne hos farmor och farfar tillsammans med alla sina fastrar, kusiner och två farbröder. Det har verkligen varit full fart, varför mamman inte har bloggat något under tiden. Knappt en lugn stund har vi haft och det har verkligen satt fart på Lilla Barnets utveckling som nu ålar sig fram, äter ivrigt och ljudar högljutt.

Här kommer lite bilder från vistelsen:

Poserar framför granen

Var är Ingrid?

HÄR är Ingrid!

Fullt med leksaker

Men det är ju ändå roligast med sånt som inte är tänkt som leksak. "mmmm, glasunderlägg"

På julafton fick jag lite päron att smaska på i kyrkan

Paket fick jag också

God fortsättning och gott nytt år önskar familjen Södertun