kl. 04.36 sköljer glädjen fram

I natt kom det.
Lika överraskande och tusen gånger mer fantastiskt än en sommarbris.
Jag hade just lagt henne i mitt knä för att ge henne bröstet.
Hon tittade storögt upp mot mig.
"Hej älsklingen!" sa jag med min ömmaste och gladaste röst.
Då kom det - leendet.
Inte ett sånt där halvhjärtat dra-på-mungiporna-eftersom-jag-har-gaser-i-magen-leende, utan ett riktigt leende med hela ansiktet.
Ett svar på min hälsning.
En kommunikation.
Det var svårt att hålla tårarna tillbaka.

Lycka:
Jag kan framkalla glädje hos mitt barn.