Generationer och nationer möts

Plötsligt blev professorn avbruten. Mitt i sin föreläsning. För in i rummet kliver en biskop och en gråhårig professor. Det är professorn som får församlingen att sluta lyssna och föreläsaren att sluta föreläsa. 

När han presenterar professor Mbiti applåderar alla och när föreläsningen är slut skockas man runt honom för att fotografera. Och fotograferandet upphör inte ens 45 minuter senare när den gråhåriga professorn tar plats vid podiet. 

Det är Afrikas första teolog som talar och församlingen är idel öra. 

Bara en person bad professorn själv att bli fotograferad tillsammans med - den lilla professorn. 

Vår yngsta teolog

"How is our youngest theologian?" - "Hur mår vår yngsta teolog?"

Så frågar man när man passerar mig och Lillemor. 

Lillemor är förresten inte ett helt enkelt namn att uttala för en afrikan som aldrig har hört namnet förut så  Lilla Lilla Barnet får heta både Lillymån, Lilly, , Lellelle, Lillamoun, Little Mother (efter att jag berättat vad namnet betyder) m.m.

Vi blir väl omhändertagna av alla. Jag har fått ett stort rum med egen toalett och dusch och har en flicka som ansvarar för att se till att jag har allt jag behöver på rummet (för bebisens skull förstås, inte för min) - vatten (kallt och varmt), handdukar, nya lakan etc.

Inte heller lider det någon brist på människor som vill gulla med henne eller hålla henne en stund. Förvånansvärt många, fler än jag trodde har bett om lov innan de tagit henne i famnen.

Flygresan till Uganda

Så har Lilla Lilla Barnet nu flugit till en helt annan kontinent.

Ingen "baby cot" fick vi eftersom det var fler bebisar än sängar till dem, men efter att flygvärdinnorna flyttat en passagerare bäddade de ut åt Lillemor på de två sätena bredvid mig. 

Det var inte helt lätt för Lilla Lilla Barnet att somna i full flygplansbelysning och omgiven av en massa andra barn som tydligen inte heller hade lätt att somna. Inte heller var det lätt att somna om när hon vaknade till strax efter 22 eftersom det fortfarande var full belysning och vakna barn. Men gott sov hon när det i Kairo klev på fler folk och de två extrasätena blev upptagna. Då fick hon nämligen sova i mammans famn och det är ju alltid mysigt.

Inte hade mamman lätt för att sova dock. Men det där med sömn, tja det får en väl ta igen nån gång senare i livet antar jag, när barnen är tonåringar eller nåt.

Vi fortsätter väl på sömn-temat

I natt sov pappan ute i skogen så Lilla Barnet vaktade hans plats i sängen:

Utveckling pågår!

 

Någontans där under filten ligger mitt yngsta barn och sover. 

Hon gör nästan jämt så där när hon vill sova - gömmer huvud under filten, drar upp den så långt hon kan. Sen sover hon sött. 

Idag är det nästan det enda hon har gjort och häromdagen somnade hon vid halv sex på kvällen för att inte vakna förrän morgonen därpå och hoppade i och med detta över sitt sedvanliga kvällsmål. 

Se där ja!

Här sker det utveckling förstår ni och då blir man trött. 

 

Balkongpremiär

Idag kom rycket äntligen och balkongen blev städad. Så nu är det tillräckligt barnvänligt för att leka halvute. 

Det blev mellis med efterföljande legolek på balkongen. Härligt! Somrigt!

Jag ser dock fram emot att nästa sommar öppna en liknande dörr som leder till en uteplats. 

Tjockisen!

"Ja, du har ju gott om mat i alla fall". Så säger de på BVC när jag kommer med Lillemor. Rund och go har hon blivit. 

Så här:

Tjock och glad!