Fötterna först

Det sägs att späda barn "kryper" uppåt i sömnen, att man kan lägga dem långt ner i sängen och en stund senare har de ändå klättrat upp och ligger med huvudet mot huvudändan på sängen. Tryggt, så där som det var i mammas mage.
Vårt lilla barn verkar dock ha den direkt motsatta tendensen, hon kryper ner i sängen. Kanske har det med hur hennes vistelse i magen var, jag gosade ju en hel del med hennes fötter, följde dem med mina händer.
Kanske är det därför det snarare är fötterna än huvudet som styr hennes förflyttningar i sömnen.

Ingrid blir nog ett barn med båda fötterna på jorden

Shopping

Nu har projekt "ny garderob" inletts.
Idag har jag införskaffat två amningsvänliga klänningar. Samma modell på båda, en blommig och en svart.
Vad tycks?

kl. 04.36 sköljer glädjen fram

I natt kom det.
Lika överraskande och tusen gånger mer fantastiskt än en sommarbris.
Jag hade just lagt henne i mitt knä för att ge henne bröstet.
Hon tittade storögt upp mot mig.
"Hej älsklingen!" sa jag med min ömmaste och gladaste röst.
Då kom det - leendet.
Inte ett sånt där halvhjärtat dra-på-mungiporna-eftersom-jag-har-gaser-i-magen-leende, utan ett riktigt leende med hela ansiktet.
Ett svar på min hälsning.
En kommunikation.
Det var svårt att hålla tårarna tillbaka.

Lycka:
Jag kan framkalla glädje hos mitt barn.

Släkt och vänner

Idag har Ingrid varit och hälsat på kyrkfolket i Vällingby. Ett konfirmandläger kom hem igår och ett annat åker i morgon, så idag var det full rulle i huset med packning, utvärdering och planering.
Sen bar det av till ett hembesök hos gammelfarmor för att sen åka hem till mormor och morfar igen och ta en eftermiddagsfika med farfar som är på genomresa på väg till Ingrids kusiner i Umeå.

Coola farfar kom farandes på sin motorcykel

Armen är en mysig plats

En händelserik dag har det varit för det lilla barnet och pigg och nyfiken som hon är har hon varit vaken och storögd mest hela dagen. Värmen gör ju förstås sitt till att det är svårt att få ro till några längre sömnstunder.
Nu pustar hon dock ut i vagnen i skuggan och vaknar väl förmodligen om 20 minuter när middagen är klar.

I morgon ska vi göra Vällingby centrum osäkert. Mamman behöver ju typ en ny garderob.

Starka lilla barn

Idag har Ingrid varit hos sjukgymnasten och fått sin arm kollad, den har ju varit lite sämre än den andra sen förlossningen.
Gunilla (som sjukgymnasten hette) tyckte Ingrid hade fin motorik och konstaterade att armen nog snart kommer vara fullt återställd. Det såg redan mycket bra ut. Vi behövde inte hålla på med en massa övningar utan skulle bara vara noga med att låta henne ligga mycket på mage i vaket tillstånd.
Sagt och gjort så fick hon faktiskt ligga lite på mage i vagnen och jag tror hon höll huvudet uppe i 10 minuter och höll på att vända och vrida på det - starka lilla barn!

Ljuset i mörkret

Fredrik har åkt iväg på läger i två veckor. Jag tror det är jobbigare för honom än för mig.
Tack gode Gud för föräldrar, jag använder mina denna veckan genom att husera hos dem. Jag får mat serverad och en hel del avlastning och de får en massa tid med sitt barnbarn - en sk. "win-win situation" skulle man kunna säga.

Särskilt tacksam är jag också att dagens mästerbajs kom när jag var hemma hos mor och far och kunde få lite extra händer när det var dags att duscha av den stackars nerbajsade bäbisen. Men Ingrid var nöjd och glad, både efter att ha fått bajsa och efter att ha fått bada - tömd och ren, kan det bli bättre?!

Bilden är tagen efter gårdagens bad, efter gårdagens mästerbajs.

Tack också gode Gud för skype. På så sätt får Fredrik se sin dotter varje dag i alla fall. Men på lördag kommer han hem i ett knappt dygn för att sen åka tillbaka till lägret en vecka till.

Små grodorna, små grodorna

Ingrid har firat sin första midsommar. Detta innebar också premiär för att sova borta. Vi var hos finaste guddotterns familj på deras landställe utanför Flen. Mycket glädje och trevligt sällskap. Ingrid spenderade den mesta tiden sovandes i vagnen och i sjalen. Men självklart klädde vi upp henne efter bästa förmåga.

Finaste guddottern Juno blev snabbt bundis med Ingrid och kommenterade ofta hur små små små händer, fötter och fingrar hon har. Hon blir nog en utmärkt storasyster i höst .

I morse hittade Ingrid av en slump sin tumme när hon låg i pappas famn. Vips så var den inne i munnen. Nämen, se där i skrivande stund fick hon på nytt tag på tummen, även denna gång när hon ligger i pappas famn.

Sleeping Beauty

Finns det något finare än en sovande bebis? När Ingrid sover passar hon på att prova sitt minspel. Oftast ser hon lite ut som en padda...

I magen är ljudnivån som en högtrafikerad gata

Idag har vi haft hantverkare här hemma som har rivit ut alla fönster i vardagsrummet och balkongdörren för att sen sätta i nya. Därefter kom det en annan hantverkare som drog el till belysning på balkongen. 

Det var rejäl ljudnivå när de arbetade, vägg i vägg med sovrummet där Ingrid låg i sin säng. Det var så pass att det var svårt att hålla en konversation och oroliga mamman tittade ofta in hos Ingrid för att se hur hon hade det i allt borrande.
Så här spenderade hon hela tiden som hantverkarna var här:

Tystnad är överskattat!

Vad jag tycker om mina kläder? Det är bra skit!

Måltidens faser

När det är matdags...

Hallå? Jag är hungrig! 

Mäh! Jag e jättehungrig jöh!

Åh, en axel, vad mysigt. hmm, okej då jag tar en paus i skrikandet.

Färdigmatad = paltkoma!

Njut medan de är små

Igår var Ingrid på sitt första restaurangbesök. Det var höstplanering med finaste Hermes-tränarna. Ingrid ska ju börja träna gymnaster i höst.
På besöket hann hon både med att äta och byta blöja. Det senare fick bli i vagnen i en korridor eftersom det inte fanns skötbord på toan och toadörren var för smal för vagnen. Men allt går och lyckligtvis var det ingen som klagade.

Det är många premiärer nu. I två nätter har hon sovit i egen säng. Hon sover minst lika gott. Mammans sömn är det dock lite tveksamt med. Men men, jag ska väl lära mig jag också.

Liten tjej i stor säng

På dagarna sover Ingrid helst på mammas bröst. Det händer ganska ofta att hon ler i sömnen. Inte alls lika ofta i vaket tillstånd ännu. Vi hoppas att hennes drömmar blir verklighet.

Ush vad fort det går allting. Idag är hon hela tre veckor. Snart flyttar hon hemifrån. Mitt hjärta blöder.

Ett vaket barn

Mamman: okej, ska vi göra så att en av oss plockar och den andra diskar?
Pappan: a, det låter bra. Jag kan plocka medan du diskar.
Mamman: Bra, barnet är vaket.
Pappan (med en ynklig röst): jamen, då måste jag ju umgås med henne.
Mamman: lägg henne en stund i babygymet. Hon trivs jättebra där.
Pappan (till barnet): Ska vi gå och lägga dig i babygymet? Ja, men då måste du ju ha en lekkamrat.
Mamman suckar lätt. Börjar diska.
Ca 20 minuter senare:

 

Det är ett väldigt vaket barn vi har. Hon är så otroligt intresserad av sin omgivning. Inte särskilt missnöjd, mest intresserad och nyfiken. Men visst blir hon trött, men då somnar hon inte utan gnäller mest. En amning senare, ca en timme efter bilden ovan får vi äntligen henne att somna:

Jamen, inte kan man somna utan närhet heller?
Sjalen is the shit!

Två simtag fram och ett bak

Den här veckan går vi mest här hemma och försöker komma tillbaka till den fina rytm som hade börjat infinna sig. Mamman har fått en infektion i ena bröstet och går på antibiotika. Ingrid får nu bara ena bröstet ett tag och lite ersättning som tillägg. Samtidigt som mamman försöker återfå mjölkproduktionen i det sjuka bröstet genom handmjölkning. Det har varit några lite ångestladdade dagar, det är tråkigt när saker och ting inte funkar och allt gick ju så hiiiimla bra i början. Men men, vi tar oss framåt.

Ingrid hann i alla fall gå på präst- och diakonvigning innan vi blev kommenderade att hålla oss hemma ett tag. Det var hennes första gudstjänstbesök och nattvardsgång. Även om ungefär halva gudstjänsten spenderades i samlingsrummet längst bak i storkyrkan ätandes hann hon få både handpåläggning i samband med nattvarden av nyvigd präst och välsignelsen tog hon emot av självaste biskop Eva, som efter gudstjänsten också kom och godkände henne.

På väg till Daniels mottagning efteråt (läs hans berättelse om vägen till präst) var det en turist som fotade vår lilla familj. Vi insåg då att det måste vara en lite ovanlig syn det här med två prästklädda personer på promenad med en barnvagn, så vi tog en egen bild för att föreviga ögonblicket.

Grattis alla nyvigda och grattis Svenska kyrkan till dessa!

Ingrid, 1 vecka

Igår fyllde Ingrid 1 vecka.

Här är lite bilder från hennes första vecka i livet.

1 juni - födelsedagen

kl. 14.32 föddes hon. Några minuter senare lades hon vid sin mors bröst.

Det var en stor bebis: 4230 gram vägde hon och hon var 52 cm lång.

Den berömda brickan kunde jag inte riktigt njuta av eftersom mitt blodtryck sjönk rejält direkt efter förlossningen. Men Fredrik åt det mesta. Jag fick i mig lite saftsoppa.

2 juni - besök på BB

Moster Jessica

Morfar Conny

Morbror Fredrik

Mormor Margareta

Familjen - två ännu trötta föräldrar och en pigg Ingrid

Far- och dottermys

3 juni - kvar på BB

Nu får Ingrid på sig sina första egna kläder. Bakom huvudet har hon sin Mon-chi-chi som hon, precis som sin mor när hon föddes, fått av moster Jessica

Utsikt från vårt rum på BB över Gamla Stan och stadshustornet

4 juni - hemgång

På väg hem från BB

Ingrid - Born 2011. Första och sista gången hon har de kläderna, de var alldeles för små

Katalogbild?

Väl hemma tar Ingrid plats i sitt babynest (som hon fått låna av fina Signe) och poserar snyggt för kameran

5 juni

Myser i soffan hos pappa

Sover middag med mamma

Moster Jessica på besök

Premiärtur till affären

6 juni

Farfar Robert på besök

Förmiddagslur med mamma

Första picknicken...

...Gudmor Emelie och Gustav var med

Myser med gudmor

7 juni

Gammelfarmor på besök

"Släkten följa släktens gång"

8 juni - Ingrid en vecka gammal

Titta vad snyggt jag sitter

Farmor Birgitta på besök