Fråga:
Är det någon som vet var man sätter på värkmaskinen?
Och kan någon tala om vart jag stänger av hormonmaskinen?
/Undrar trött bölande tjockis
lördag 28 maj 2011
onsdag 25 maj 2011
Vad blir det?
alltså... det är ju ingen hemlighet direkt att jag är lagd åt det feministiska hållet.
I stort tycker jag att vi har kommit rätt långt i genustänket i Sverige idag. Vi har lyckats spränga en hel del könsstereotyper. Men mycket ligger och gror under ytan, föreställningar om hur kvinnor respektive män är.
Inte minst blir detta tydligt när man väntar barn. Ganska många samtal om Lille Bäbis har inletts med frågan om vad det är för kön.
- Har ni kollat om det är en tjej eller kille?
- Nej, men vi har kollat att det är ett friskt barn.
- o, vet ni vad det är för nåt?
- ja, det är en människa.
- ja, ja, men jamenar, vad det är för sort lixom?
- nej, men jag sätter mina pengar på att det blir en Stockholmare av ungen!
På H&M hänger babykläderna i tjej- respektive killhörna. Är inte det befängt?! BABYKLÄDER, hur skiljer sig en tjejbaby och en killbaby åt?!? Inte kan det krävas olika figurer på kläderna redan i den åldern!
Tänk att vi börjar så tidigt med att tala om för de små människorna att det finns två stora alternativ här i livet: flicka och pojke. Och utan att vi tänker på det börjar vi klä flickorna sött och rosenrött och pojkarna tufft och häftigt. Och om en flicka råkar vara full av energi och gilla att leka med bilar så är hon "grabbig" och pojken som råkar vara lugn och föredra rosa byxor framför bruna är "tjejig". Vem bestämde det?
Till och med vid dopet vill vi tydligt markera könet - rosa eller blått band visar hela världen "vilken sort" det är. Så att alla vet vad det är för en människa som kommit till världen, vad vi kan förvänta oss liksom...
Nä, bort det! som Paulus så fint sa. Och vid dopet läses så ofta hans ord till Galaterna:
Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.
I stort tycker jag att vi har kommit rätt långt i genustänket i Sverige idag. Vi har lyckats spränga en hel del könsstereotyper. Men mycket ligger och gror under ytan, föreställningar om hur kvinnor respektive män är.
Inte minst blir detta tydligt när man väntar barn. Ganska många samtal om Lille Bäbis har inletts med frågan om vad det är för kön.
- Har ni kollat om det är en tjej eller kille?
- Nej, men vi har kollat att det är ett friskt barn.
- o, vet ni vad det är för nåt?
- ja, det är en människa.
- ja, ja, men jamenar, vad det är för sort lixom?
- nej, men jag sätter mina pengar på att det blir en Stockholmare av ungen!
På H&M hänger babykläderna i tjej- respektive killhörna. Är inte det befängt?! BABYKLÄDER, hur skiljer sig en tjejbaby och en killbaby åt?!? Inte kan det krävas olika figurer på kläderna redan i den åldern!
Tänk att vi börjar så tidigt med att tala om för de små människorna att det finns två stora alternativ här i livet: flicka och pojke. Och utan att vi tänker på det börjar vi klä flickorna sött och rosenrött och pojkarna tufft och häftigt. Och om en flicka råkar vara full av energi och gilla att leka med bilar så är hon "grabbig" och pojken som råkar vara lugn och föredra rosa byxor framför bruna är "tjejig". Vem bestämde det?
Till och med vid dopet vill vi tydligt markera könet - rosa eller blått band visar hela världen "vilken sort" det är. Så att alla vet vad det är för en människa som kommit till världen, vad vi kan förvänta oss liksom...
Nä, bort det! som Paulus så fint sa. Och vid dopet läses så ofta hans ord till Galaterna:
Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.
måndag 23 maj 2011
Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer
Så var man inne på ännu en ledig dag på tjocken!
Det verkar som att Lille Bäbis trivs fint där inne och ärligt talat så har jag svårt att tro att jag någonsin kommer att föda, det är nog bara nåt som folk säger för att jag inte ska våndas över att jag har blivit så himla tjock.
Rastlös som jag är av naturen så får jag i alla fall en del saker gjorda.
Innan maken hade gått upp hade jag själv förtärt min frukost, diskat, bakat och tvättat. Fredrik fick nybakad scones direkt tagen ur ugnen till frukost.
Jag börjar likna en riktig hemmafru.
Hur i hela friden ska det här sluta?!?
Jag får kompensera med att sitta en stund i soffan och pilla mig i naveln.
Det verkar som att Lille Bäbis trivs fint där inne och ärligt talat så har jag svårt att tro att jag någonsin kommer att föda, det är nog bara nåt som folk säger för att jag inte ska våndas över att jag har blivit så himla tjock.
Rastlös som jag är av naturen så får jag i alla fall en del saker gjorda.
Innan maken hade gått upp hade jag själv förtärt min frukost, diskat, bakat och tvättat. Fredrik fick nybakad scones direkt tagen ur ugnen till frukost.
Jag börjar likna en riktig hemmafru.
Hur i hela friden ska det här sluta?!?
Jag får kompensera med att sitta en stund i soffan och pilla mig i naveln.
lördag 21 maj 2011
Vi hade ju bokat den här dagen!
"I natt tänker jag vakna av värkar, bara så att du vet!" sa jag till Fredrik igår.
"Öh, jaha? ok..." sa han.
I natt vaknade jag visserligen, flera gånger, men av den sedvanliga kissnödigheten och ingenting annat.
Jag ska föda mitt barn idag för det står det i alla kalendrar. Alla barnmorskor och ultraljudsmänniskor och folk i allmänhet försöker hjälpa en att förstå att man inte ska stirra sig blind på det där förbaskade "beräknad förlossnings-datumet", men ack så lätt det är att göra det ändå!
Ändå har jag övat mig hela graviditeten när folk har frågat efter Lille Bäbis ankomstdatum genom att svara: "21 maj... kommer den förmodligen INTE, men där omkring." Men det där "INTE" har inte fastnat utan det är ändå datumet som hela tiden har varit i fokus - 21 maj, 21/5, 2011-05-21, TJUGOFÖRSTA MAJJJJJJJJ!
Men nu så sitter jag här i soffan.
Det är lördagen den 21 maj.
Lille Bäbis ligger visserligen långt ner i bäckenet, det kan jag lova, och sammandragningarna kommer ofta och är starka men är inte alls särskilt smärtsamma.
Allt är lugnt.
Fredrik sover.
Ingen springer runt och är stressad över att BB-väskan inte är färdigpackad.
Ingen profylaxandas genom en massa värkar.
Ingen tar en nöddusch för att minska smärtan.
Ingen ringer förlossningen och frågar om det är bäst att vi åker in nu.
Jag sitter i soffan... och bloggar... och facebookar... och familjelivar...
Framför allt: tar emot prövningen jag vet att jag så väl behöver.
"Öh, jaha? ok..." sa han.
I natt vaknade jag visserligen, flera gånger, men av den sedvanliga kissnödigheten och ingenting annat.
Jag ska föda mitt barn idag för det står det i alla kalendrar. Alla barnmorskor och ultraljudsmänniskor och folk i allmänhet försöker hjälpa en att förstå att man inte ska stirra sig blind på det där förbaskade "beräknad förlossnings-datumet", men ack så lätt det är att göra det ändå!
Ändå har jag övat mig hela graviditeten när folk har frågat efter Lille Bäbis ankomstdatum genom att svara: "21 maj... kommer den förmodligen INTE, men där omkring." Men det där "INTE" har inte fastnat utan det är ändå datumet som hela tiden har varit i fokus - 21 maj, 21/5, 2011-05-21, TJUGOFÖRSTA MAJJJJJJJJ!
Men nu så sitter jag här i soffan.
Det är lördagen den 21 maj.
Lille Bäbis ligger visserligen långt ner i bäckenet, det kan jag lova, och sammandragningarna kommer ofta och är starka men är inte alls särskilt smärtsamma.
Allt är lugnt.
Fredrik sover.
Ingen springer runt och är stressad över att BB-väskan inte är färdigpackad.
Ingen profylaxandas genom en massa värkar.
Ingen tar en nöddusch för att minska smärtan.
Ingen ringer förlossningen och frågar om det är bäst att vi åker in nu.
Jag sitter i soffan... och bloggar... och facebookar... och familjelivar...
Framför allt: tar emot prövningen jag vet att jag så väl behöver.
måndag 16 maj 2011
söndag 15 maj 2011
Kompisträff
Idag har Lille Bäbis träffat bästa kompisen Kaka.
Kaka är beräknad att titta ut dagen före Lille Bäbis. Vem vet, det kanske blir gemensamma födelsedagskalas i framtiden?
Kaka är beräknad att titta ut dagen före Lille Bäbis. Vem vet, det kanske blir gemensamma födelsedagskalas i framtiden?
 |
| Hej kompis! |
måndag 9 maj 2011
Magen
Bjuder på en magbild. Och en ryggbild för den som undrar hur mycket framåtmage jag egentligen har (mycket!).
Bilderna är tagna i fredags (6 maj). Då var graviditeten i v 37+5 (så nästan 38 veckor gången).
Bilderna är tagna i fredags (6 maj). Då var graviditeten i v 37+5 (så nästan 38 veckor gången).
Nu kan alla kommentera
Nu är det fritt fram att lämna en kommentar på blogginläggen även om man inte är registrerad bloggare själv.
Så kommentera på!
Så kommentera på!
torsdag 5 maj 2011
"Kom, allt är förberett"
Om en vecka har jag min sista arbetsdag i Lidingö församling. Sen är Lille Bäbis högst välkommen ut i ljuset. Hemma i lägenheten har vi "boat" ordentligt: tvättmaskin är införskaffad och skötplats iordninggjord, vagnen står redo, spjälsängen likaså (även om vi inser att det nog dröjer innan Lille Bäbis kommer sova i den), och BB-väskan håller på att packas.
För nu är jag snart 38 veckor gången och att en förlossning kan sätta igång när som helst är inte otänkbart.
Ush, vilken jobbig känsla det är att inte ha en aning... ingen aning om jag föder i helgen eller om 4 veckor!
Nåväl - jag är förberedd på allt. Jag har skrivit en lista över saker jag ska sysselsätta mig med om jag får gå och vänta och vänta och vänta - böcker jag ännu ej läst, stickning jag inte avslutat, filmer jag gärna ser om, människor jag träffar för sällan... Med lite tur kan även en lång väntan kännas kort (nåja).
Här kommer i alla fall lite bilder på vårt boande.
För nu är jag snart 38 veckor gången och att en förlossning kan sätta igång när som helst är inte otänkbart.
Ush, vilken jobbig känsla det är att inte ha en aning... ingen aning om jag föder i helgen eller om 4 veckor!
Nåväl - jag är förberedd på allt. Jag har skrivit en lista över saker jag ska sysselsätta mig med om jag får gå och vänta och vänta och vänta - böcker jag ännu ej läst, stickning jag inte avslutat, filmer jag gärna ser om, människor jag träffar för sällan... Med lite tur kan även en lång väntan kännas kort (nåja).
Här kommer i alla fall lite bilder på vårt boande.
 |
| Skötplats i badrummet - hur har vi någonsin levt utan tvättmaskin i hemmet? |
 |
| Lille Bäbis' sovhörna - vi förväntar oss en liten trollunge. |
 |
| Närbild på väggdekoration vid sängen. |
 |
| Den fina vagnen från Kronan. |
 |
| BB-väskan är påbörjad - bärsjalen sticker fram. |